Gud är en sträng ateist och empirist

Påven utbildade gud till språkgeni och mattesnille. Det sekulära samhället bör tvärtom utbilda gud
till en sträng empirist och ateist.
Ideologin för denna utbildningsreform
bör vara individualistisk socialism.
Ren vetenskapskonst!

Tyvärr så fruktar humanisten sträng ateism och empirism.

Därför behövs en utbildningsreform.

Naturfolk har inga välfärdssjukdomar

Amish i USA lever mitt i ett superkapitalistiskt land och är en länk mellan naturfolk och moderna kulturer. Välfärdssjukdomarna är massivt stigande i västerländska industrisamhället. Men inte bland amish. De är ca 200 00 amerikaner.

Det naturnära liv som amishfolket lever syns i statistiken. Över hela fältet av olika fysiska och mentala sjukdomar har amish en massivt lägre frekvens. Bara i andelen problem i samband med födslar har amishkvinnor mer än icke-amish. Orsaken är att de föder 5 barn fler/kvinna. Cancer i allmänhet är t ex 44 % lägre bland amish. Man betonar att det inte bara är sexuell trohet, frånvaron av rökning och alkohol. Utan att de har lägre cancerformer generellt som inte har att göra med dessa variabler. Amish lever längre och hälsosammare. Deras kostnader för sjukvård understiger massivt jämförbara kaukasiska amerikaner.

Frigörelse från samhället ger ett hälsosamt och längre liv.

Livsstilen är även orsaken till varför amishfolket bara har högst en sjättedel av den autism vi har. Det finns nästan ingen autism, trots noggranna studier. Låg frekvens av autism är bara en del av mönstret i hela livsstilen. Mentala problem hos kvinnor är t ex 1/35 av kaukasiska kvinnor i USA. Icke-amish män har 10 gånger mer depressioner och mentala problem. Depressioner och självmord är nästan icke förekommande. En även mer markerad skillnad syns i allergier. Amish har bara en tiondel av de allergier som moderna västländer har. Även långt mindre (1/3) än jämförbara jordbruksfamiljer. Amishfolkets livsstil är närmare naturfolken och deras andel av välfärdssjukdomar är likaså jämförbara med deras. Ju närmare naturen desto mindre välfärdssjukdomar. Redan taoismen hävdar detta för 2 000 år sedan. Liksom Rousseau under 1700-talet. Utan att ha någon form av vetenskapligt bevis. Han antog detta utifrån självinsikt och analogisering till den livsform naturfolken lever. De t o m saknar ångest, depressioner och självmord. Allergier och autism är ovanliga.
Ett tag hävdades att den lägre frekvensen av autism bland amish beror på att de inte vaccinerar och/eller att de äter mer obesprutad eller icke genmanipulerad mat. Inget av detta stämmer. Vaccin är inte orsak till autism. Amishfolket vaccinerar oftast sina barn (minst 63 %). Majoriteten använder kemikalier i säden.
Liknande skillnader bör kunna beläggas för t ex anorexi, bipolär, bulimia och en rad andra välfärdssjukdomar. Sannolikt bör även schizofreni vara mindre dramatisk och kanske inte ens existerande. Det slutna hjärtat är det som skriftkulturen skapar. Det leder till kultursjukdomar. Antalet slutna hjärtan hos naturfolken måste vara försvinnande få. Psykopaten har alltid en högutvecklad empatisk förmåga, något som bönder och talkulturer saknar. De testosteronstinna männen hos naturfolken som vill få makt har ju svag manipulativ färdighet och måste använda våld för att ta och behålla makten.
Allergier har ökat lavinartat de senaste tre decennierna, 7 gånger mer. Ökningen sker framförallt i städer där vi även har en massiv ökning av ångest, depressioner och autism. Det forskningen inte diskuterar är bokstavskulturens inverkan på medvetandet och hälsan som förklaring till varför just amish har mindre allergier, autism, cancer och en rad andra sjukdomar än jämförbara jordbruksgrupper. De har lägre nivå på utbildning än övriga bönder och söker ständigt befria sig från kulturen. Livsformen skapar skillnaderna i relation till andra jordbrukare.
Stress nämns som en möjlig gemensam nämnare till varför högutbildade, nyanlända invandrare och arbetslösa har mer autism och varför den har ökat dramatiskt under de senaste decennierna.
Amish lever närmare den enkla vardagen. De har mindre utvecklad omedvetenhet, ingen stress, mindre tvekan och skepticism. Det är mer vad de är och mindre vad de inte är. Därför mindre sjukdomar.

Kapitalismen skapas av bokstäver.
Luther var föregångare med lokala tyska bokstäver.
Utan naturlig motkraft är girigheten bottenlös.
Det är problemet som skapar sjukdomar.

Ett samhälle utan en motkraft som dämpar kapitalismen negativa följder ökar obalansen i medvetandet. Som har ökat massivt de senaste decennierna. Det syns konkret som: Altruismen minskar, sekulariseringen ökar, ideell verksamhet reduceras stadigt, egoismen och girigheten växer. Vi blir alltmer besatta och fanatiskt fixerade i det sociala. Medan passionen för det autonomt enskilda stadigt minskar.

(Källor finns till forskning.)

Konsten har två konstformer – Vetenskapskonsten förloras

 

Vetenskapen utvecklades ur konsten, och när tiderna förändras kan de två mötas igen på ett högre plan som nära vänner, skrev J W von Goethe.

I begynnelsen fanns bara vetenskapskonst. Sedan blev det konst och vetenskap. Slutstationen är vetenskap och konstvetenskap. Den ursprungliga alltid nyskapande konsten har till stor del tappats.
All konst var i början enkel empirisk vetenskap. Det som med sinnena kunde upplevas. Idén om det sköna skapades av en upplevelse, samhörighet och närhet till den egna naturen som man såg och kände i den konkreta naturen. Detta kunde gestaltas i en rad olika former. Sedan utvecklades kulturrebellisk konst och sist i slutstadiet när goda högkulturer verkade i Grekland, Rom och senare i hela Europa uppkom den naturrebelliska konsten. Konsten kan inte separeras från moral, ideologier, religioner, eller naturvetenskap. Livsinställningen är alltid en underförstådd del av konsten, oberoende om konstnären äger insikt om detta eller inte. Det finns ingen värderingsfri konst. Bara varierande former av sociala värderingar.

Vetenskap och religion är inga motsatser.
Vetenskapen är bara för ung för att förstå.
Författaren Dan Brown

Orsaken till tudelningen är att två i grunden olika personligheter utvecklas och söker sig till respektive synsätt. Däremellan finns vattentäta skott resta som en jättelik mur. Först i medvetandet och sedan successivt även i det sociala. Inte ens under renässansen – allvetartiden – kunde en återfödelsens stora man stiga fram och gestalta både konsten och vetenskapen som en enhet. Da Vinci behärskade bägge formerna. Men kunde bara skriva och läsa knapphändigt på talspråket italienska. Alla lärda böcker var skrivna på latin. Böcker på italienska var lite poesi och administrativa texter. Han målade och uppfann och visste att både konst och innovation tillhörde samma grundplatta för en tusenkonstnär med generella färdigheter. En god konstnär kan helheten. Delarna kan beskrivas inom konst eller vetenskap. Det som skiljer är ju bara synsättet, perspektivet som skapar ett annat sammanhang och en annan förståelse som kan tillämpas och utvecklas med andra instrument. Leonardo Da Vinci menade därför att religion, konst och vetenskap är alla grenar på samma träd. Målet för dem alla är att befria personligheten. Frihet var att söka frigörelse från det självövervakande medvetandet. Den i skriften olärde Da Vinci gör ingen uppdelning mellan känsla, förnuft, konst och vetenskap. ”Alla” konstnärer sedan medeltiden hävdar att konsten måste börja och utgå från en känsla, inte från ett intellektuellt resonerande. Einstein hävdade samma linje som da Vinci. Men var ändå oförmögen att skriva och utveckla tanken. Hans ”memoarer” och världsåskådning är stundtals kärnfullt och enkelt beskrivet, men oftast ytliga.

Konstnärer behärskar konsten, men kan inte vetenskapen. Universiteten kan vetenskapen, men har svårt med konsten.

Vi fick naturrebelliska och kulturrebelliska personligheter. Och motsvarande i konsten. Den naturrebelliska konsten kallas för postmodern konst. Den kulturrebelliska konsten har till stor del förlorats.

Det är svårt för oss att både se långt och det som är nära.