Texter socialiserar människan

Vansinnet är en illusion, skrev Michel Foucault.
Mörkret kommer av den alltid gäckande idén man har om sig själv.
Nihilisten är ett offer för sitt eget självbedrägeri.

Allt hänger ihop har man sagt i alla tider. Delarna är länkade till varandra i två separata livsformer. Där det sociala är hierarkiskt ordnat och styr varje del i kulturen. Den andra delen är det vi kallar för livets hårda skola som utvecklar ett annat tänkande, som står i ständig relation till boklig bildning. När dessa två krafter är i harmoni skapas innovativa rörelser. I obalans är vi i en upp- eller nedgångsfas. För att förstå 1800-talets massiva förändring av samhället bör man förstå hur vetenskapen fick en framträdande roll under 1700-talets upplysning. Hur dialekterna likriktades under nationsspråk. Hur religionens texter på folkspråken skapade en känsla av gemenskap, som sedan förstärktes massivt av allmän grundutbildning. Hur denna massivt växande offentlighet i sin tur ledde till nationalismen och tron på etniska själar. Hur dessa två krafter alltid samverkar med varandra. Vetenskapen hade under 1700-talet övertagit kristendomens idé om skriftspråket som en avbild av en monoteistisk struktur som religiösa kallade för guds avbild. Vetenskapen kallade detta för naturens egna lagar som ett superintellektuellt medvetande hade i sina gener som hen kunde avtäcka. Generna innehåller en översinnlig struktur, menar många fortfarande. Ur detta föddes rasismen, tron på IQ-tal som gestaltade dessa superstrukturer och avvisandet av religionerna. Den moderna konsten skapades. Motreaktionen blev föraktet för den intellektuella dekadensen. De nya ideologierna ville kullkasta hela moderniteten. Med den nya livsformen växer antalet sociopater. Extremformen av egoistiska socialister.

Inget politiskt parti hävdar sig ha en icke-social ideologi.
Ateismen säger sig ha en icke-social ideologi om det sociala.
Orsaken är att denna religion menar sig ha funnit ett gudsöga.

Den kulturella mutationen går från det öppna hjärtat till slutna hjärtan. Vi blev civiliserade i denna process. Sa man förr. Naturfolken säger själva när de mött oss att hjärtat hårdnar när vi lämnar det naturlika och söker det kulturlika. De tycker att vi tänker underligt som använder hjärnan som tankens instrument.301
För att förstå psykopaten har vi alltid naturfolken som goda konturskapare. De är ju mer naiva, oskuldsfulla och har av samma anledning svag manipulativ förmåga.302 Få är känslomässiga analfabeter. Deras paradisiska liv noterades redan under 1500-talet.303 Det de lever saknar i högre utsträckning förmåga att projicera sig mot framtiden.

Det moderna samhället har förlorat den enkla vardagen.

Rationalism och tron på ett absolut vetenskapligt tänkande utvecklas med skriftkulturen. Men det man lämnar bakom sig var den rätta tankeformen för all innovation. Den lärde träder istället in på trons väg för tanken. Bokstavstänkandet kom med skriften. Det som konstnärerna upptäckte under 1500-talet blev medvetet för forskarna först under 1800-talet. Den tidsanda som i en bisarr form integrerades med vetenskapen under 1800-talet, var ett resultat av folkspråksbiblarna. 300 år efter den tyska folkbibeln var man som närmast guds avbild – trodde man. Gud kallades för naturen. Kulturen hade konformat nationens kollektiva medvetande till en gemensam linje som dikterade tankarna åt de flesta forskarna i hela Europa. Samfällt sa man att vi blir alltmer instrumentella och tappar förmågan att vara spontana. Relationerna blir likaså rationella. Att det var en oundviklig process att instutioner byråkratiserades och ledde till ett förvaltarsamhälle. Det vetenskapliga tänkandet skapade detta. Det trodde även socialdarwinisten Weber. Ju mer instrumentella och distanserade från den enkla vardagen vi blev, desto närmare kom vi en absolut naturens egna logik. Själva urverket i naturen.

Ju mer kulturella vi blev desto mer naturella blev vi.
Menade forskarna under 1800-talet.

Forskningen är överens. Ateism ger sämre hälsa och förkortar livet

Att vara ateist idag är jämförbart med att röka tobak för 50 år sedan.

Rökarna avvisade, negligerade och struntade i början de rapporter som sa att rökning medför cancer. Och för tidig död. Orsaken var att attityden hade skapats under 350 år som sa att rökning inte skadar hälsan. Men ingen säger detta idag, 50 år efter de första lungcancerrapporterna. Tusentals rapporter bekräftar detta. Samma gäller med den ateistiska tron. De har levt på en illusion om verkligheten som påverkar deras psyke och medvetande i en felaktig riktning.

Ateismen tror på kulturen i medvetandet och förnekar naturen.

Det är svårt att hitta en enda välgrundad fördel för den religionens framväxt. Det finns hastigt växande mängder empiriska bevis för att ateism är en myt som akademiker hittat på och som alltfler tror på. Det är ju de högutbildade som leder processen av sekularisering som man ofta kallar för en humanistisk trosuppfattning. Vi söker alltid vara rationella i val där vi tror att vi blir mer kreativa, nyskapande och framgångsrika i skolan. Att detta rationella val sedan av nödvändighet leder till bättre hälsa och längre livslängd. Denna fördel antas underförstått som en del av att högutbildade i allmänhet lever längre och har bättre hälsa. Och motsatsen. Religiösa bör ha sociala variabler som påverkar dem negativt. Högutbildade religiösa bör därför ha sämre hälsa och kortare livslängd. Men motsatsen gäller. Även moderna ateistiska forskare inser och ifrågasätter sina så kallade rationella val och menar att de istället är de troende som har gjort ett rationellt val. De försöker förklara skillnaderna i hälsa och livslängd med att kyrkobesökarna har bättre sociala nätverk som stärker deras immunförsvar och hälsa. Men inser inte en djupare och mer grundläggande klippa som de står på.
Den andra mer bisarra orsaken till varför religiösa har bättre hälsa är Marx gamla tes om att religionen är ett icke-naturligt opium för folket. Att tron är ett framgångsrikt självbedrägeri, en kulturens positivt inverkande placebo. Evolutionsbiologer och forskare i gudlös etik diskuterar bara det marxistiska gudsbegreppet gud som opium för folket. De vet vad detta opium består av. Och har vetenskapligt tolkningsföreträde. Rationella handlingar skapar i sig sämre hälsa och kortare livslängd. Ateisten har frigjort sig från all placebo. Där är borgare, konservativa, forskare, sekulära, ateister och marxister överens. Gud finns bara som en drog, som förvisso förlänger livet, ger mer lycka och bättre hälsa. Men utifrån den rena vetenskapen, på felaktiga och falska grunder. Ett mer altruistiskt, lyckligare, längre, hängivnare och hälsosammare liv får inte byggas på falska premisser. Detta pappagud-opium är dock en förunderlig drog. Eftersom vanligt opium leder till raka motsatsen. Passivitet, fattigdom, ohälsa och för tidig död. De förstår inte att drogen är en urgammal och välkänd hälsobringare i form av hängivenhet i gemenskap eller i ensamhet. Att man når ett sinnestillstånd som befriar medvetandet från kulturen och skapar en individualistisk gemenskap som medför bättre hälsa och ökad livslängd. En frilagd själ är gladare, uppfylld av livskänsla, grundlägger välmåendet. Den kan bara blottläggas med olika känslosamma metoder. Kyrkan är den individualistiska socialismens passionshall. Ateisten föredrar egoistiska socialisters gymhallar.

Religiösa tränar passion i gemenskap och det medför närmare kontakt med känslolivet och livsvärlden. Befrielse från bokstavsintellektets förkvävande bojor medför ökad lycka och livslust. Och av nödvändighet ökade insikter om att bortom förnuftet är vi alla jämställda i gemenskap. Det skapar ett individuellt val att hjälpa sin nästa och en moral som individen själv utvecklar i harmoni med sitt medvetande.
Troende lever i gemenskap i en mer enkel vardag där omtanken om sin nästa har stor betydelse. Religiösa har bättre sociala nätverk och ett närmare förhållande till sina känslor och mindre rädsla. Den som tränar känslor i gemenskap söker närma sig den ursprungliga livsformen. Antalet sjukdagar uttrycker dessa skillnader. Mer intuitiva kvinnor har som förväntat i en modern skriftkultur bortåt dubbelt så många sjukdagar som män.

Det är i sanning en lyckobringande drog att tro på allting snarare än ingenting. Men den mest naturliga drogen människan självskapat. Författare kallar detta för flow. Konsertpublik för eufori. Naturfolk för att vara ett med naturen. Musiker säger att scennärvaro är det högsta. Konstnärer säger att vi är ett med nuflödet när vi vågar släppa loss. Många fler synonymer finns. Ateister, vilsegångna, sökare och kroppsbyggare äter alltmer antidepressiva uppåttjack för att nå samma sinnestillstånd. Kokain, kemikaliskt opium, LSD, hormoner, heroin, alkohol, hasch har delvis samma funktion. Religiösa väljer ett naturligt opium, som är lyckan självt. Det som krävs är att man har ett objekt för dyrkan. Hängivenhet för ingenting är svårt att tillämpa och skapar känslor av tomhet. Som man söker fly med olika droger och genom att dyrka den sociala Lorden.

Passionen är den kraft som förflyttar berget. Placebo säger läkarna.

Några källor

Dawkins, Richard (2007). The God Delusion. London.

Forsman, Birgitta (2011) Gudlös etik. Fri tanke förlag.

Hitchens, C. (2007). God is not Great. Atlantic books. London.

Koenig, H. G. (2008). Medicine, religion and health: Where science and spirituality meet. West Conshohocken, PA: Templeton Foundation Press.