Texter socialiserar människan

Vansinnet är en illusion, skrev Michel Foucault.
Mörkret kommer av den alltid gäckande idén man har om sig själv.
Nihilisten är ett offer för sitt eget självbedrägeri.

Allt hänger ihop har man sagt i alla tider. Delarna är länkade till varandra i två separata livsformer. Där det sociala är hierarkiskt ordnat och styr varje del i kulturen. Den andra delen är det vi kallar för livets hårda skola som utvecklar ett annat tänkande, som står i ständig relation till boklig bildning. När dessa två krafter är i harmoni skapas innovativa rörelser. I obalans är vi i en upp- eller nedgångsfas. För att förstå 1800-talets massiva förändring av samhället bör man förstå hur vetenskapen fick en framträdande roll under 1700-talets upplysning. Hur dialekterna likriktades under nationsspråk. Hur religionens texter på folkspråken skapade en känsla av gemenskap, som sedan förstärktes massivt av allmän grundutbildning. Hur denna massivt växande offentlighet i sin tur ledde till nationalismen och tron på etniska själar. Hur dessa två krafter alltid samverkar med varandra. Vetenskapen hade under 1700-talet övertagit kristendomens idé om skriftspråket som en avbild av en monoteistisk struktur som religiösa kallade för guds avbild. Vetenskapen kallade detta för naturens egna lagar som ett superintellektuellt medvetande hade i sina gener som hen kunde avtäcka. Generna innehåller en översinnlig struktur, menar många fortfarande. Ur detta föddes rasismen, tron på IQ-tal som gestaltade dessa superstrukturer och avvisandet av religionerna. Den moderna konsten skapades. Motreaktionen blev föraktet för den intellektuella dekadensen. De nya ideologierna ville kullkasta hela moderniteten. Med den nya livsformen växer antalet sociopater. Extremformen av egoistiska socialister.

Inget politiskt parti hävdar sig ha en icke-social ideologi.
Ateismen säger sig ha en icke-social ideologi om det sociala.
Orsaken är att denna religion menar sig ha funnit ett gudsöga.

Den kulturella mutationen går från det öppna hjärtat till slutna hjärtan. Vi blev civiliserade i denna process. Sa man förr. Naturfolken säger själva när de mött oss att hjärtat hårdnar när vi lämnar det naturlika och söker det kulturlika. De tycker att vi tänker underligt som använder hjärnan som tankens instrument.301
För att förstå psykopaten har vi alltid naturfolken som goda konturskapare. De är ju mer naiva, oskuldsfulla och har av samma anledning svag manipulativ förmåga.302 Få är känslomässiga analfabeter. Deras paradisiska liv noterades redan under 1500-talet.303 Det de lever saknar i högre utsträckning förmåga att projicera sig mot framtiden.

Det moderna samhället har förlorat den enkla vardagen.

Rationalism och tron på ett absolut vetenskapligt tänkande utvecklas med skriftkulturen. Men det man lämnar bakom sig var den rätta tankeformen för all innovation. Den lärde träder istället in på trons väg för tanken. Bokstavstänkandet kom med skriften. Det som konstnärerna upptäckte under 1500-talet blev medvetet för forskarna först under 1800-talet. Den tidsanda som i en bisarr form integrerades med vetenskapen under 1800-talet, var ett resultat av folkspråksbiblarna. 300 år efter den tyska folkbibeln var man som närmast guds avbild – trodde man. Gud kallades för naturen. Kulturen hade konformat nationens kollektiva medvetande till en gemensam linje som dikterade tankarna åt de flesta forskarna i hela Europa. Samfällt sa man att vi blir alltmer instrumentella och tappar förmågan att vara spontana. Relationerna blir likaså rationella. Att det var en oundviklig process att instutioner byråkratiserades och ledde till ett förvaltarsamhälle. Det vetenskapliga tänkandet skapade detta. Det trodde även socialdarwinisten Weber. Ju mer instrumentella och distanserade från den enkla vardagen vi blev, desto närmare kom vi en absolut naturens egna logik. Själva urverket i naturen.

Ju mer kulturella vi blev desto mer naturella blev vi.
Menade forskarna under 1800-talet.