Category Archives: Uncategorized

Man forskar om Gud

Ordet Gud är en metafor, en liknelse, en gåta, ett ordspråk. Inte ett begrepp. Sociala autister tror att Gud skall uppfattas som du förstår bilar, hus och datorer. Därför avvisas hen.
De söker där Gud inte finns.

Även ord som ljus, atom, noll
och kvanta är ochså liknelser.

Gud som tidslös omedelbarhet, bärare av och överförare av information har ju bevisats av vetenskapen redan för 100 år sedan. Gud heter i vetenskapen ljus, kvanta, noll och atomer. Materiens minsta beståndsdelar, som både är och inte är. Samtidigt, som nollan. När kvantfysiker Niels Bohr insåg att atomen bara kan förstås med bilder och liknelser då hade han insett det tidslösa. Han förstod att olärda ser annat i atomen än fysikern. Att fysikern bara är atomens sätt att studera sig själv. När man upptäckte att ljuset är både en partikel och en ljusvåg hade man studerat själen. När man prövat 100-tals gånger och visat att kvanta överför tidslöst information över stora avstånd har man bevisat att det finns i det omedelbara en dimension som inte kan nås med vetenskapliga metoder. Man forskar om Gud.

Den universella människan

Finn grundbulten för livsliknelserna i ett tidsskede och du har dem för alla epoker. Du når all intertextualitet, i all konst och i alla religioner.
Alltid en och samma oföränderliga bild.

Evighetens konst berättar samma sak:
bara genom levt liv bör man förstå och berätta.
Postmodern konst förstår dock via det sociala.

Jaget kan inte tala, förstå eller styra levt språk.

Bortom föreställningen om dig själv är du ingen.
Ordens enskilda mening når du inte genom analysen. Bara genom att frigöra dig från samhället.

Det är konsten du skall titta på. Inte på konstverket, den andra bilden. Men det som den avbildar.

Från naturtillståndets människa, den ädla vilden i konsten. Till en skriftkultur som skapar den mentala tomheten som grundlägger de olika teorierna om medvetandet. Som numera kallas för sociala konstruktioner.

För att undvika omfattande insikter om tomheten söker vi fylla den med socialt innehåll. Först religion, sedan vetenskap och ideologier. Alla i grunden samma rädslor för den autonoma människan. Vi vill vara sociala, ty vi fruktar vår individualitet.

Därför är ateister hängivna lärjungar av icke-guden. Får ej ifrågasättas trots att hen inte finns.

Dyrkan av Lorden bör undvikas

Skrivmetoden för denna blogg och mina böcker är
jämförbar med naturfolkens olika gudar. Samma form av dyrkan.

Antingen dyrkar man Lorden
eller så är man hängiven sig själv.

Ett tredje finns inte mer än som
hjärnspöken, tomhet och självbedrägeri.

Det kan inte finnas en verklig dimension
mellan levt och olevt liv. Mellan levt och olevt språk.

Förutom grådiset.

All vetenskapskonst måste
därför vara en bekännelse.

Det moderna sekulära samhället vill
att vi bara blir Lordens hovmästare,
dennes servitörer, springsjasar och kockar.

Skolan kräver att vi mödosamt och med flitig träning lär oss hylla textbeläten.

Att vi alla blir till goda bokstavsdrängar.

Frihet, innovation och kreativitet
är att vara frigjord denna dyrkan
av skolan heliggjorda texter av olevt liv.

Förakt fördummar tanken

Textlösa kulturer har alltid låg status i förhållande till textkulturer.

Samma orsak som varför svenska dialekter är
underställda skriftspråket svenska.

Där mycket skriftkultur samlas
där uppkommer hög status.

Texter är som pengar, älghorn och fina bilar.
Den som äger böcker i en social kontext
äger inflytande. Gestalten skapas i denna process.

Textlösa har alltid stor respekt för texter
och individer som höjt sitt självmedvetande
med bokstäver.

De förstår att man blir någonting
när man kan läsa och skriva.
Om man inte kan läsa är man ingenting.
Man blir något med texter.
Bokstavsmakt.

Textlösa kulturer har mycket lite hierarkier.
Samma gäller i deras medvetande.
De känner inte skam, förstår inte att förställa sig.
Det är vad de är i sin naturlikhet. Textlösa kulturer har just ingen persona. De har därför inte ett dualistiskt medvetande. Bara sunt förnuft.

Därför går de nästan nakna.
Vem skulle ge dem sociala normer.
Om det inte finns ett hierarkiskt samhälle.
En lång penisfordral körde ut dem ur paradiset.

Om det knappt finns ett samhälle så finns det ju inget socialt djur. De är nästan autonoma individer i spontan gemenskap. Nästan som barn.

De är individualistiska socialister. Den ursprungliga jämställda gemenskapen. Den naturliga kommunismen som är raka motsatsen till den marxistiska kommunismen. Som Marx aldrig förstod.

I begynnelsen var ordet. Ordet var levt liv.

I begynnelsen fanns inget beläte och ordet var liv.

I begynnelsen var ordet och meningen en enhet.
När vi läste texter från Kunskapens träd
blev språket skuggor av det ordlösa.

I begynnelsen var ordet. Varje ord var levt liv.
Sedan kom bilden som barn ritar.
Sist uppfann man det skrivna ordet
och ett olevt liv skapades.

Så uppkom olika förståelser. Där den ena inte
förstår den andra. Konstens grundplatta.

Två former av frihet

Det finns två former av frihet.
Högt uppe i Babels torn.
Och på marken bredvid Kulturtornet.
I dess ljusskugga.

I tornet är vi tvingade till frihet, säger existentialisterna. På marken ges frihet säger konsten.

Frihet och natur är diametralt motsatta. Frihet börjar bara där naturen slutar. Mänsklig frihet kommer bara när människan kan överkomma sin naturliga, djuriska existens och skapa ett nytt jag åt sig själv.
Professor Fukuyama berättar om akademiker.

Konstnärens autonoma frihet existerar inte
i den liberala akademiska världen.

Livets tjänare förlorade all makt.
Makten blev friheten.

Gud är en sträng ateist och empirist

Påven utbildade gud till språkgeni och mattesnille. Det sekulära samhället bör tvärtom utbilda gud
till en sträng empirist och ateist.
Ideologin för denna utbildningsreform
bör vara individualistisk socialism.
Ren vetenskapskonst!

Tyvärr så fruktar humanisten sträng ateism och empirism.

Därför behövs en utbildningsreform.

Naturfolk har inga välfärdssjukdomar

Amish i USA lever mitt i ett superkapitalistiskt land och är en länk mellan naturfolk och moderna kulturer. Välfärdssjukdomarna är massivt stigande i västerländska industrisamhället. Men inte bland amish. De är ca 200 00 amerikaner.

Det naturnära liv som amishfolket lever syns i statistiken. Över hela fältet av olika fysiska och mentala sjukdomar har amish en massivt lägre frekvens. Bara i andelen problem i samband med födslar har amishkvinnor mer än icke-amish. Orsaken är att de föder 5 barn fler/kvinna. Cancer i allmänhet är t ex 44 % lägre bland amish. Man betonar att det inte bara är sexuell trohet, frånvaron av rökning och alkohol. Utan att de har lägre cancerformer generellt som inte har att göra med dessa variabler. Amish lever längre och hälsosammare. Deras kostnader för sjukvård understiger massivt jämförbara kaukasiska amerikaner.

Frigörelse från samhället ger ett hälsosamt och längre liv.

Livsstilen är även orsaken till varför amishfolket bara har högst en sjättedel av den autism vi har. Det finns nästan ingen autism, trots noggranna studier. Låg frekvens av autism är bara en del av mönstret i hela livsstilen. Mentala problem hos kvinnor är t ex 1/35 av kaukasiska kvinnor i USA. Icke-amish män har 10 gånger mer depressioner och mentala problem. Depressioner och självmord är nästan icke förekommande. En även mer markerad skillnad syns i allergier. Amish har bara en tiondel av de allergier som moderna västländer har. Även långt mindre (1/3) än jämförbara jordbruksfamiljer. Amishfolkets livsstil är närmare naturfolken och deras andel av välfärdssjukdomar är likaså jämförbara med deras. Ju närmare naturen desto mindre välfärdssjukdomar. Redan taoismen hävdar detta för 2 000 år sedan. Liksom Rousseau under 1700-talet. Utan att ha någon form av vetenskapligt bevis. Han antog detta utifrån självinsikt och analogisering till den livsform naturfolken lever. De t o m saknar ångest, depressioner och självmord. Allergier och autism är ovanliga.
Ett tag hävdades att den lägre frekvensen av autism bland amish beror på att de inte vaccinerar och/eller att de äter mer obesprutad eller icke genmanipulerad mat. Inget av detta stämmer. Vaccin är inte orsak till autism. Amishfolket vaccinerar oftast sina barn (minst 63 %). Majoriteten använder kemikalier i säden.
Liknande skillnader bör kunna beläggas för t ex anorexi, bipolär, bulimia och en rad andra välfärdssjukdomar. Sannolikt bör även schizofreni vara mindre dramatisk och kanske inte ens existerande. Det slutna hjärtat är det som skriftkulturen skapar. Det leder till kultursjukdomar. Antalet slutna hjärtan hos naturfolken måste vara försvinnande få. Psykopaten har alltid en högutvecklad empatisk förmåga, något som bönder och talkulturer saknar. De testosteronstinna männen hos naturfolken som vill få makt har ju svag manipulativ färdighet och måste använda våld för att ta och behålla makten.
Allergier har ökat lavinartat de senaste tre decennierna, 7 gånger mer. Ökningen sker framförallt i städer där vi även har en massiv ökning av ångest, depressioner och autism. Det forskningen inte diskuterar är bokstavskulturens inverkan på medvetandet och hälsan som förklaring till varför just amish har mindre allergier, autism, cancer och en rad andra sjukdomar än jämförbara jordbruksgrupper. De har lägre nivå på utbildning än övriga bönder och söker ständigt befria sig från kulturen. Livsformen skapar skillnaderna i relation till andra jordbrukare.
Stress nämns som en möjlig gemensam nämnare till varför högutbildade, nyanlända invandrare och arbetslösa har mer autism och varför den har ökat dramatiskt under de senaste decennierna.
Amish lever närmare den enkla vardagen. De har mindre utvecklad omedvetenhet, ingen stress, mindre tvekan och skepticism. Det är mer vad de är och mindre vad de inte är. Därför mindre sjukdomar.

Kapitalismen skapas av bokstäver.
Luther var föregångare med lokala tyska bokstäver.
Utan naturlig motkraft är girigheten bottenlös.
Det är problemet som skapar sjukdomar.

Ett samhälle utan en motkraft som dämpar kapitalismen negativa följder ökar obalansen i medvetandet. Som har ökat massivt de senaste decennierna. Det syns konkret som: Altruismen minskar, sekulariseringen ökar, ideell verksamhet reduceras stadigt, egoismen och girigheten växer. Vi blir alltmer besatta och fanatiskt fixerade i det sociala. Medan passionen för det autonomt enskilda stadigt minskar.

(Källor finns till forskning.)

Konsten har två konstformer – Vetenskapskonsten förloras

 

Vetenskapen utvecklades ur konsten, och när tiderna förändras kan de två mötas igen på ett högre plan som nära vänner, skrev J W von Goethe.

I begynnelsen fanns bara vetenskapskonst. Sedan blev det konst och vetenskap. Slutstationen är vetenskap och konstvetenskap. Den ursprungliga alltid nyskapande konsten har till stor del tappats.
All konst var i början enkel empirisk vetenskap. Det som med sinnena kunde upplevas. Idén om det sköna skapades av en upplevelse, samhörighet och närhet till den egna naturen som man såg och kände i den konkreta naturen. Detta kunde gestaltas i en rad olika former. Sedan utvecklades kulturrebellisk konst och sist i slutstadiet när goda högkulturer verkade i Grekland, Rom och senare i hela Europa uppkom den naturrebelliska konsten. Konsten kan inte separeras från moral, ideologier, religioner, eller naturvetenskap. Livsinställningen är alltid en underförstådd del av konsten, oberoende om konstnären äger insikt om detta eller inte. Det finns ingen värderingsfri konst. Bara varierande former av sociala värderingar.

Vetenskap och religion är inga motsatser.
Vetenskapen är bara för ung för att förstå.
Författaren Dan Brown

Orsaken till tudelningen är att två i grunden olika personligheter utvecklas och söker sig till respektive synsätt. Däremellan finns vattentäta skott resta som en jättelik mur. Först i medvetandet och sedan successivt även i det sociala. Inte ens under renässansen – allvetartiden – kunde en återfödelsens stora man stiga fram och gestalta både konsten och vetenskapen som en enhet. Da Vinci behärskade bägge formerna. Men kunde bara skriva och läsa knapphändigt på talspråket italienska. Alla lärda böcker var skrivna på latin. Böcker på italienska var lite poesi och administrativa texter. Han målade och uppfann och visste att både konst och innovation tillhörde samma grundplatta för en tusenkonstnär med generella färdigheter. En god konstnär kan helheten. Delarna kan beskrivas inom konst eller vetenskap. Det som skiljer är ju bara synsättet, perspektivet som skapar ett annat sammanhang och en annan förståelse som kan tillämpas och utvecklas med andra instrument. Leonardo Da Vinci menade därför att religion, konst och vetenskap är alla grenar på samma träd. Målet för dem alla är att befria personligheten. Frihet var att söka frigörelse från det självövervakande medvetandet. Den i skriften olärde Da Vinci gör ingen uppdelning mellan känsla, förnuft, konst och vetenskap. ”Alla” konstnärer sedan medeltiden hävdar att konsten måste börja och utgå från en känsla, inte från ett intellektuellt resonerande. Einstein hävdade samma linje som da Vinci. Men var ändå oförmögen att skriva och utveckla tanken. Hans ”memoarer” och världsåskådning är stundtals kärnfullt och enkelt beskrivet, men oftast ytliga.

Konstnärer behärskar konsten, men kan inte vetenskapen. Universiteten kan vetenskapen, men har svårt med konsten.

Vi fick naturrebelliska och kulturrebelliska personligheter. Och motsvarande i konsten. Den naturrebelliska konsten kallas för postmodern konst. Den kulturrebelliska konsten har till stor del förlorats.

Det är svårt för oss att både se långt och det som är nära.

Texter socialiserar människan

Vansinnet är en illusion, skrev Michel Foucault.
Mörkret kommer av den alltid gäckande idén man har om sig själv.
Nihilisten är ett offer för sitt eget självbedrägeri.

Allt hänger ihop har man sagt i alla tider. Delarna är länkade till varandra i två separata livsformer. Där det sociala är hierarkiskt ordnat och styr varje del i kulturen. Den andra delen är det vi kallar för livets hårda skola som utvecklar ett annat tänkande, som står i ständig relation till boklig bildning. När dessa två krafter är i harmoni skapas innovativa rörelser. I obalans är vi i en upp- eller nedgångsfas. För att förstå 1800-talets massiva förändring av samhället bör man förstå hur vetenskapen fick en framträdande roll under 1700-talets upplysning. Hur dialekterna likriktades under nationsspråk. Hur religionens texter på folkspråken skapade en känsla av gemenskap, som sedan förstärktes massivt av allmän grundutbildning. Hur denna massivt växande offentlighet i sin tur ledde till nationalismen och tron på etniska själar. Hur dessa två krafter alltid samverkar med varandra. Vetenskapen hade under 1700-talet övertagit kristendomens idé om skriftspråket som en avbild av en monoteistisk struktur som religiösa kallade för guds avbild. Vetenskapen kallade detta för naturens egna lagar som ett superintellektuellt medvetande hade i sina gener som hen kunde avtäcka. Generna innehåller en översinnlig struktur, menar många fortfarande. Ur detta föddes rasismen, tron på IQ-tal som gestaltade dessa superstrukturer och avvisandet av religionerna. Den moderna konsten skapades. Motreaktionen blev föraktet för den intellektuella dekadensen. De nya ideologierna ville kullkasta hela moderniteten. Med den nya livsformen växer antalet sociopater. Extremformen av egoistiska socialister.

Inget politiskt parti hävdar sig ha en icke-social ideologi.
Ateismen säger sig ha en icke-social ideologi om det sociala.
Orsaken är att denna religion menar sig ha funnit ett gudsöga.

Den kulturella mutationen går från det öppna hjärtat till slutna hjärtan. Vi blev civiliserade i denna process. Sa man förr. Naturfolken säger själva när de mött oss att hjärtat hårdnar när vi lämnar det naturlika och söker det kulturlika. De tycker att vi tänker underligt som använder hjärnan som tankens instrument.301
För att förstå psykopaten har vi alltid naturfolken som goda konturskapare. De är ju mer naiva, oskuldsfulla och har av samma anledning svag manipulativ förmåga.302 Få är känslomässiga analfabeter. Deras paradisiska liv noterades redan under 1500-talet.303 Det de lever saknar i högre utsträckning förmåga att projicera sig mot framtiden.

Det moderna samhället har förlorat den enkla vardagen.

Rationalism och tron på ett absolut vetenskapligt tänkande utvecklas med skriftkulturen. Men det man lämnar bakom sig var den rätta tankeformen för all innovation. Den lärde träder istället in på trons väg för tanken. Bokstavstänkandet kom med skriften. Det som konstnärerna upptäckte under 1500-talet blev medvetet för forskarna först under 1800-talet. Den tidsanda som i en bisarr form integrerades med vetenskapen under 1800-talet, var ett resultat av folkspråksbiblarna. 300 år efter den tyska folkbibeln var man som närmast guds avbild – trodde man. Gud kallades för naturen. Kulturen hade konformat nationens kollektiva medvetande till en gemensam linje som dikterade tankarna åt de flesta forskarna i hela Europa. Samfällt sa man att vi blir alltmer instrumentella och tappar förmågan att vara spontana. Relationerna blir likaså rationella. Att det var en oundviklig process att instutioner byråkratiserades och ledde till ett förvaltarsamhälle. Det vetenskapliga tänkandet skapade detta. Det trodde även socialdarwinisten Weber. Ju mer instrumentella och distanserade från den enkla vardagen vi blev, desto närmare kom vi en absolut naturens egna logik. Själva urverket i naturen.

Ju mer kulturella vi blev desto mer naturella blev vi.
Menade forskarna under 1800-talet.